Kittyangel

Åh va härligt det var att börja träna igen. Hörlurarna laddade med en massa bra låtar och fläkten på. Lady GaGa kan få vem som helst att röra på sig. Det kändes som om jag flög fram. Har börjat känna mig lite mindre hungrig också och hoppas att det ska hålla i sig.

Jag har verkligen haft problem med insekter de senaste dagarna. Först var det den stora feta megaspindeln och idag när vi var ute och rensade i trädgården lyckades jag ta hål på ett getingbo. Inte populärt! De lustiga var att de visste vem som gjort det också. A kunde stå alldeles i närheten utan att de brydde sig, men mig jagade de. Jaja, lite extra motion är ju inte så dumt.

Vaknade halv fyra och tassade upp för att gå på toaletten. Tände lyset i badrummet och tog ett steg in när jag plötsligt såg en stor fet megaspindel på golvet. Den såg snarare ut att platsa i ett terrarium än i vårt badrum. Snabbt drog jag igen dörren och la mig igen. Ville inte väcka A då han skulle upp och jobba två timmar senare. Vred och vände mig en stund, men jag behövde verkligen kissa så tillsist fick jag gå upp igen. Gläntade försiktigt på dörren igen. Den stora feta megaspindeln satt på precis samma ställe. Jag tog ett par steg in och den rörde sig inte. Tänkte att den kanske var död, så jag smög försiktigt in. Första gången i mitt liv jag kissat med benen i luften, men det gick ju fint det också. Kände mig lite stolt över mig själv, men så när jag skulle tvätta händerna började den stora feta megaspindeln tokrusa runt i badrummet. Jag fick PANIK och vrålade som om jag höll på att bli mördad. Minst. A rusade upp och undrade vad som hänt och så fick han ta hand om den. Efter det hade jag väldigt svårt att sova. Känns fortfarande som om det kryper över hela kroppen. Hu!

Efter en lång väntan kom crosstrainern äntligen idag. Trodde knappt det var sant när de tillsist dök upp. Härligt. Nu är det slut på vilan. Undrar hur pass mycket man tappat. Det var faktiskt över en månad sedan jag körde senast. Läskigt!

Hoppas att träningen kommer att göra mig mer motiverad att sköta dieten. Som det har varit hittills har jag mest inriktat mig på att hålla vikten. Har inte haft nån inspiration alls utan bara känt mig hungrig. Hoppas det kommer ändras nu.

I lördags började X Factor igen och jag tror redan efter första programmet att vi har vinnaren här.

Igår skumpade vi på en stekhet buss i 90 minuter för att komma till Durham, men det var det värt. En jättemysig stad som förutom de vanliga high street-butikerna hade en massa gränder med mysiga småbutiker och storslagen natur runt. Verkligen en toppendag, även om vi var riktigt trötta när vi kom hem. Börjar man bli gammal kanske? Vi besökte Durham Cathedral, en nästan 1000 år gammal enorm katedral. Verkligen mäktigt faktiskt!

Var duktig med att hålla mig borta från shopping, men köpte en jättesnygg handväska från Gucci. Eller ja, en jättesnygg handväska med ett suspekt G på i alla fall.

Idag har spenderat hela eftermiddagen med att skriva ett cv på engelska. Tycker att det är nog svårt på svenska, men nu har jag kommit en bra bit i alla fall. Det får räcka för idag. Tänkte göra lasagne istället och njuta lite av söndagkvällen.

Nejdå, det är ju bara kul att vänta hela dagen på att crosstrainern ska komma för andra dagen den här veckan utan att den kommer. Hatar att vänta! Man kan inte gå nånstans för man är rädd att missa leveransen. Jag vågar knappt gå på toaletten. För ett tag sedan knackade det ÄNTLIGEN på dörren.
-Jag är för att hämta ett paket, säger han.
-Nej, leverera en crosstrainer säger jag glatt.
-Jaha ok säger han, går till sin bil och kör iväg.
Suck!

Har i alla fall städat hela huset och putsat alla fönster förutom utsidan på övervåningen. Alla fönster här öppnas utåt så det är omöjligt att komma åt utan att vara akrobat på elitnivå. Alla verkar anlita fönsterputsare. Tror de som bygger husen här får provision av fönsterputsarna.

Fortfarande ingen crosstrainer, men imorgon ska den förhoppningsvis komma. Kör på med dieten i alla fall, men det är riktigt jobbig. Trodde jag skulle börja gråta när jag gick förbi Dinkin Doughnuts idag.

Har varit inne i stan och kollat på nya höstkläder, men jag var duktig och köpte inget. Det jag skulle vilja ha om jag hittar något riktigt fint är en vardagskjol och ett par sköna höststövlar. Känns ju underbart att kunna ha stövlar (vissa alla fall) nu när vaderna blivit lite smalare.

Nu väntar jag på att A ska komma hem från jobbet. De har tydligen gjort intervjuer med personalen idag, så med lite tur får jag se min man på nyheterna ikväll.

Fortfarande ingen crosstrainer. Frustrerande! Jag vill verkligen komma igång med träningen igen nu efter semestern. Tycker det är lättare att hålla dieten när man tränar. Man får endorfiner som gör en mycket mer peppad. Å andra sidan kanske det är lika bra att den inte kommit än. Har inte mått särskilt bra de senaste dagarna. Igår sov jag tre timmar på kvällen och var ändå supertrött vid läggdags.

Visade några före och efterbilder för några tjejer som också kämpar med vikten. Det var kul att höra deras kommentarer och att de skulle vara nöjda om de kommer dit jag är nu. Konstigt att höra. Kanske dags att försöka bli glad över det jag uppnått istället för att bara fokusera på de kilona jag har kvar.

Jahapp, idag var är det tillbaka på diet igen. Känns riktigt tungt, men det är bara att koppla in envisheten. Vi tog en promenad tidigare ikväll och det var riktigt nära att jag köpte en glass i parken. Tror att det tar ett tag innan man kommer in i det igen, men jag hoppas jag ska kunna hitta gnistan igen. Har ingen lust att ge upp när jag kommit så långt.

Så var man tillbaka i England och vardagen igen. Semestern och bröllopet blev verkligen helt perfekt och ett fint minne att se tillbaka på. Det var en underbar dag, förmodligen den bästa i mitt liv. Det står mellan vår bröllopsdag och dagen jag träffade A.

Vi fotade oss på morgonen och det var inte så farligt som jag trodde. Det var ganska roligt faktiskt, i alla fall när vi tog bilder tillsammans. När jag skulle vara själv kändes det lite pinsamt. Sedan var det dags för kyrkan. Jag kände mig nervös, men ok ändå.... tills kyrkklockorna började ringa. Då kom gråten. Jag var så lycklig och känslosam när vi gick in i kyrkan och såg familj och vänner titta på oss. Det var verkligen en underbar känsla. Mammas sambo sa att jag hade stjärnor i ögonen och det kan nog faktiskt stämma. Det var magiskt.

Efter vi blivit man och fru gick vi och fikade på en hembygdsgård. Jättemysigt och man kunde börja slappna av igen. Sedan åkte vi hem till pappa där de hurrade när vi steg genom dörren. Varför är det inte alltid så när man går genom en dörr? Det vore ju trevligt. Sedan firade vi där med snacks och drinkar innan det var dags att åka till restaurangen där vi skulle äta middagen. Den ligger så fint alldeles vid vattnet och maten var perfekt. Fläskfilé till varmrätt och sedan vit chokladpaj och jordgubbar till efterrätt. Mums. Vi stannade till halv tolv då vi promenerade längs vattnet till bröllopssviten pappa bokat till oss. Det var verkligen en fantastisk dag som jag gärna lever om och om igen. Hade faktiskt aldrig vågat hoppas att det skulle bli så bra.