Kittyangel

Så var man tillbaka i England och vardagen igen. Semestern och bröllopet blev verkligen helt perfekt och ett fint minne att se tillbaka på. Det var en underbar dag, förmodligen den bästa i mitt liv. Det står mellan vår bröllopsdag och dagen jag träffade A.

Vi fotade oss på morgonen och det var inte så farligt som jag trodde. Det var ganska roligt faktiskt, i alla fall när vi tog bilder tillsammans. När jag skulle vara själv kändes det lite pinsamt. Sedan var det dags för kyrkan. Jag kände mig nervös, men ok ändå.... tills kyrkklockorna började ringa. Då kom gråten. Jag var så lycklig och känslosam när vi gick in i kyrkan och såg familj och vänner titta på oss. Det var verkligen en underbar känsla. Mammas sambo sa att jag hade stjärnor i ögonen och det kan nog faktiskt stämma. Det var magiskt.

Efter vi blivit man och fru gick vi och fikade på en hembygdsgård. Jättemysigt och man kunde börja slappna av igen. Sedan åkte vi hem till pappa där de hurrade när vi steg genom dörren. Varför är det inte alltid så när man går genom en dörr? Det vore ju trevligt. Sedan firade vi där med snacks och drinkar innan det var dags att åka till restaurangen där vi skulle äta middagen. Den ligger så fint alldeles vid vattnet och maten var perfekt. Fläskfilé till varmrätt och sedan vit chokladpaj och jordgubbar till efterrätt. Mums. Vi stannade till halv tolv då vi promenerade längs vattnet till bröllopssviten pappa bokat till oss. Det var verkligen en fantastisk dag som jag gärna lever om och om igen. Hade faktiskt aldrig vågat hoppas att det skulle bli så bra.